tisdag 17 november 2009

Gjorde ett ååångt inlägg då datorn hängde sig =( och så två nya kort



Så nu blir det stället en kort sammanfattning av en mycket sjuk Inger...


Victors provsvar på svininfluensan var negativt så nu när jag ligger för ankar o Esther hostar jätteillaså bad jag att få komma upp o få hostmedicin. Så då tog de prov på Esther o mig för att se vad för typ av virus vi har...provsvar på torsdag. Victor har börjat att repa sig o går i skolan igen men han är svag o så liten. Nu börjar den hårda kampen om att få upp han i lite mer vikt igen...vore ju underbart om han åtminstone kunde väga 29kg igen..2kg to go. Det blir så svårt med medicineringen på han när han krymper så där drastiskt. Skolköket lagar nu inte bara ren kost åt han utan även lite extra fettberikad...underbara mat tanter.




Sen hade jag ordnat en överraskningsfest till Peo som fyllde 40år, jag hade ordnat så att många av våra kompisar (över 25pers kom) kom till en pub i stan. Peo visste inget utan trodde att det bara var han o jag som skulle hitta på något. Påmed ögonbindel o i bilen, bad brorsan som körde att köra lite kringelkrokar så att han inte skulle ha en susning om var vi var.


Han blev iallafall jätteöverraskad o jätteglad är jag tog av han ögonbindeln o alla kompisar sjöng i kör. En jätterolig kväll hade vi som slutade alldeles för sent för en 3barnsmamma...vi kom hem 3.30...tur att jubilaren inte blir bakis så han klev glatt upp o tog hand om barnen...han sov på em då jag var pigg istället...bra fördelning det där =)




Sist men inte minst så pratade jag med en opad kompis till migo hon frågade om jag sparat några av de största kläderna o det har jag ju, ett par jeans o en blus. Provade då jeansen o insåg att jag fick plats i ena byxbenet o så stoppade jag i Esther i de andra...här kommer två kort på oss och min älskade lille tunne prins i bakgrunden.




onsdag 4 november 2009

Fjärde dagen på vårdcentralen gillt

De sa igår att de skulle kontakta mig för en tid för att få träffa läkare o ta nytt crp på Victor idag, när klockan var nio o ingen ringt så ringde jag o bokade samtalstid...den blev klockan ett. Jaha tänkte jag att det var den läkartiden för så sent på dagen får man aldrig tid förutom senare på em på jourtiden.
De ringde straxt efter ett o jag sa att vi skulle ha fått en tid hos en läkare o att de skulle ta nytt prov på han, hon visste då inget men skulle kolla vad som stod i papprena från gårdagen och återkomma. Hon ringde kvart i två igen o sa att hon pratat med en doktor och att om vi kunde komma dit inom en halvtimme så kunde han klämma in Victor fast det igentligen inte fanns tid...självklart svara jag o kasta mig på telefon till mamma som kom på studs. Underbara, snälla och världens bästa mamma...älskar henne för den godhjärtade o underbaraste människa som hon är.
På med kläderna på Victor o iväg....tog crp idag igen o det hade gåttner till 87. Söndags 40,måndag 63, tisdag, 90 o så dagens 87. Doktorn lyssnade på Victor o pratade jättebra med honom och jag blev ärligt talat jättenervös över den långa tid som han lyssnade på lungorna. Den vänstra lungan var det sämre ljud på och han har lunginflammation så det är bara att börja med penecillinet igen och hoppas på att det vänder snabbt nu. Han kommer att ringa mig i morgon för att se hur Victor mår i morgon. Skönt sa Victor för han ville verkligen inte åka dit igen.
Läkaren tyckte också att det var dags att ta ett svininfluensaprov på honom och jag trodde att det var ett blodprov...att det var därför de har undvikit att ta det på honom...men det är ett prov i näsan.
Jag kan väl säga att det var inte speciellt trevligt det heller, alla som har tagit prov på bihålerna inklusive jag själv vet hur jäkla obehagligt det är. Men han ska banne mig ha en tapperhets medalj min lilla kille, han var jätteduktig fast han sprattlade som en liten fisk när den kom allra längst inoch hon sa att hon var tvungen att hålla det där en liten stund extra bara för att det skulle komma så mycket på provet som möjligt men att han var enormt duktig..bättre än en del vuxna och det gladde han.
Dom ringer om svaret på fredag kväll. Ska bli skönt att få veta om det är så eller inte...liten del av mig hoppas att så är fallet då jag inte vill vaccinera barnen samtidigt som jag blir orolig för hur lätt han kommer att bli sjuk igen efter avslutad penecillinkur om det inte var svininfluensan o att han kanske faktiskt får den för att han blir extra mottaglig.
Vill ju bara barnens bästa o vad är då igentligen barnens bästa...ojojoj vad svårt...men nej jag vill inte vaccinera dom.
Han har iallafall börjat att svettas ordentligt nu och han ligger i rummet bredvid o pratar massor i sömnen så jag hoppas att det är febern som är på väg att lämna kroppen samtidigt som det kan vara hostmedicinen somger honom lite extra drömmar.
Ska försöka att ta natten själv nu då jag sover bedrövligt just nu då man ska hålla på o oroa sig hela nätterna för att han inte ska få för hög feber eller att han ska bli för dålig o att jag inte skulle vakna....fast jag vet ju innerst inne att jag vaknar av minsta lilla ljud de ger ifrån sig...nojjig mamma javisst =0)

Kram

tisdag 3 november 2009

Så liten o så sjuk, min lille kille

I torsdags så ringde det från fritids och det var min lille prins alldeles gråtfylld på rösten som sa att han inte mådde bra o när han ringer o säger så är det bara att kasta sig dit för då är han dålig.
Sen har det bara barkat utför under helgen, så i söndags så började han spy o då ringde jag vårdcentralen o bad att få komma dit. Träffade en jättegullig läkare som klämde o kände på junior o sa att det är ett virus o blev han värre under måndagen så skulle vi ringa upp igen. Måndag fm gick ganska bra men han däckade under em o när han vaknade till igen så hade han 40 i temp igen så då ringde jag o fick komma upp med honom igen. Denna betydligt otrevligare läkare hade ingen barnpedagogik över huvudtaget...dessutom så verkade hon mest irriterad på att han pratade och jag talade om för henne att han faktiskt har ADHD o att han inte får sin medicin nu när han är så här dålig då den faktiskt påverkar hjärtat på han o att han är inte i behov av att kunna koncentrera sig på det viset som han behöver när han är frisk...hon tyckte mest att det var jobbigt att vi var där tror jag. Hon klämde docklite o sa att han har lite rött i halsen o skrev ut penecillinåt han för virus brukar gå över till bakterieinfektion, bad henne ta svininfluensa prov på honom så man kan utesluta det eller att få svar om han har det för han har aldrig varit så här dålig i hela sitt 9½åriga liv.
Hon svarade mig att jag fick vända mig till vårdcentralen på tisdag morgon då de inte tar provet på kvällstid.
Ok så idag ringde jag igen då han vaknade med 39 i temp o bad att de skulle ta det där provet, hon skulle återkomma under dagen när hon pratat med en läkare.
Hon ringde upp då jag var ute o pratade med Peo o de ville inte ta det provet och tur är ju att Peo är väldigt duktig på att prata när det gäller. Han sa visst att det är väl ok men att det är kanske inte så bra då sonen rasar i vikt, över 2kg på dessa dagar o att han faktiskt har sina två diagnoser, ADHD o autism...ok då var det kanske lite värre sa hon o sa att blir han sämre såtveka inte att ringa igen. Naturligtvis blev han sämre då vi bara lyckats få i honom ca 2dl vätska o att han bara kissat en gång under hela dagen. Vi fick första tiden o fick träffa en jättegullig läkare idag, rak, ärlig o väldigt bra med barn.
Hon talade om att det är ett virus, en influensa o att jag ska skita i att ge han penecillin för det gör bara att han får mer ont i magen...han har haft jätteont i magen idag kraken.
Vi ska tillbaka i morgon för ny provtagning o se hur sänkan ligger och så fick vi bara rekomendationer om att strunta fullständigt i maten just nu o koncentrera oss på lite vätska i form av avslagen cola o ofta samt alvedon.
Nu väntar jag in morgondagens prov.

Pyttarna har klarat sig ganska bra, eller rättare sagt Esther har klarat sig helt medans Felicia hostar lite och inte har någon lust att gå till dagis så hon har fått varit hemma medans Esther ville till dagis o leka.
Ingen feber än iallafall, o man får vara glad för det lilla.

Jag har dessutom jobbat hela helgen, tänkte att det var bättre att jobba denna alla helgons helg då jag tycker det är jobbigt att påminnas om att det fattas någon i vår familj....det hjälpte inte kan jag säga.
Helt sänkt var jag på söndag eftermiddag efter jobbet, upp till pappas grav o tände ljus hos honom o hos farmor o farfar, i bilen satt jag sen o tjöt så mycket att jag fick stanna bilen så jag inte skulle köra i diket.
Fan va jag saknar honom, jävla förbannade skit cancer...hatar den sjukdomen i alla dess former o olika varianter den finns i.

Nu ska jag ta natten så jag orkar med morgondagen....