Trehjulingsflykt o Tobias Registret

Jag börjar väl med min dotter Felicias upptäktsfärd på trehjulingen.
Vi var hemma hos lilla mamma hela familjen och Victors kompis, Victor och hans kompis P cyklade runt kvarteret och Esther lekte i lekstugan medans Felicia cyklade på gården.
Rätt var det var så var hon ute på gatan o cyklade utan hjälm o jag sa att hon skulle komma in igen och där slog hörseln av sig igen på henne. Till saken hörde att vi samtidigt skulle grilla lite så det var utplockning av mat o sånt samtidigt sånt som kan få en lite distraherad.
Gick ut på gatan för att ta in henne igen men då var hon längst ner på gatan, trodde väl att hon skulle hinna ikapp brorsan. Jag efter gapandes hennes namn och jag kan verkligen inte springa med min övervikt men jag märkte att jag kan gå riktigt jättefort nu iallafall.
Hon hör fortfarande absolut ingenting, fast det är ju inte heller så lätt med en skramlande trehjuling.
Jag ser henne svänga om kröken o där vet jag att det är en backe ner o hoppas väl i min enfald att tösen stannar där...ack vad jag bedrog mig...hon syns inte till då det svänger efter backen och paniken finns ju där då trehjulingar är så låga och ingen hjälm...finns det ingen flagga att sätta på 3hjulingar som det gör på vanliga cyklar?
Rusar på så snabbt jag kan o ringer Peo samtidigt att han ska skicka Victor efter mig så han kan cykla ikapp henne...ser då henne längre fram på gatan o hon är på väg ut mot en 70väg men vänder om tack vare ett gäng grabbar som håller på o mekar bil som fångar hennes intresse.
Där kommer jag ikapp henne och frågar om det här är mormors gata??
-Nej men jag cyklar bara lite är hennes svar..
-Du menar att du hittar tillbaka hem till mormor nu då säger jag samtidigt som mormor kommer o sluter upp efter jakten på Felicia.
-Ja det är inga problem...det är synd att jag inte kan visa här hur hon visar hur stor o duktig hon är, hon har en mimik utan dess like denna unge.
Hon får leda mormor o mig hem och det börjar bra men missar att svänga av och då vi har passerat en bit så säger jag att nu tror jag minsann att fröken är lite fel.
-Nej det är nog där framme efter kröken.
-Nej, säger jag det är däråt säger jag o pekar åt mormors håll.
Frågade henne vad hon skulle göra om hon gick vilse..inget bra svar som följd så jag sa att hon ska ställa sig o gråta och så kommer det säkert någon snäll o hjälper henne men då måste hon kunna sitt namn så jag frågar vad hon heter.
-Felicia Astrid Elisabeth svarar hon
-Ja men dina efternamn måste du säga också
-Nej jag heter inte dom, jag heter bara Felicia Astrid Elisabeth

Berättade det här på dagis och fick då ett jättebra tips av en av fröknarna, de har ju oftast reflexvästarna på sig då de är ute o leker så jag ska skriva mitt mobilnummer stort på dom o deras efternamn =)
Ett kanontips som jag tacksamt tog emot och sen funderar jag faktiskt på att köpa ett silverarmband med bricka på o skriva mitt mobilnummer på det och deras namn då jag har väldigt duktiga flickor som lyssnar otroligt dåligt.

Sen fick jag igår ett brev från Tobiasregistret http://www.tobiasregistret.se/ , har varit med där sedan 1995 och inte hört något än förrens igår då kommer det ett brev om en möjlig mottagare.
Då blev jag faktiskt riktigt sur. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle få donera något (om jag passar vill säga) då det inte ens gått en månad sen operationen.
Ringde och pratade med en jättettrevlig tjej där som kollade om det gick bra för mig trots den nyliga operationen. Hon ringde mig och det var helt ok så nu på torsdag ska jag lämna blodprov för att se om jag matchar mottagaren. Man kan ju alltid hoppas =)

Så nu ska jag ge mig måste ta och äta lite nu igen.
Flickornas rum är nystädat så nu kan jag sätta mig i lugn o ro med lunchen.